De där vägskälen som dyker upp då och då under ens liv. Man står där i korsningen. Tvekar, funderar, velar. Och väljer sedan bana. Hur många såna val gör man inte i livet? En del har mindre betydelse, andra är avgörande för hela ens framtid.
Om man ändå kunde få tjuvkika lite innan, hur livet skulle se ut beroende på vilken väg man valde. Lite som "Sliding Doors"...I och för sig har jag alltid varit av åsikten att allt som händer är menat ska hända (av lathet? För att slippa ta ansvar för de beslut man fattat?). Hittills. Det är mer nu på slutet jag har börjat fundera över de val man gjort, hur livet har blivit, hur livet skulle ha blivit om man valt lite annorlunda osv. Det kanske är nåt som ska komma i och med att man närmar sig de 40...Reflektionerna över de dagar som hittills passerat. Och funderingarna på hur man ska välja från nu och framåt. Men dagarna bara går. Ju. Fortare och fortare passerar de. Minns ni när det kändes som att sommarlovet var evighetslångt? Man var jättepirrig när man skulle tillbaka till skolan och träffa alla igen efter sommaren. Minnena man samlat på sig från de gångna veckorna var oräkneliga. Man hade alltid nån favoritlåt som hade spelats gång på gång under sommaren och varje gång man hörde den efter sommaren så högg det till lite i en. I dag hinner man knappt ta fram solstolen och pocketboken så är semestern slut. Hur ska man hinna med att reflektera över sitt liv, vart man är på väg, vart man vill? Man är ju upptagen med att köpa toapapper, gå på föräldramöte, titta på TV och laga mat...
Hur som helst. Påsken är här. Påskägg är fixade, leksaker från mormor och morfar är fixade (tack BR, min hat-kärlek känner inga gränser!). Barnen ska till sin pappa imorgon eftermiddag och jag ska vara med C och bara tokslappa hela helgen. Sweet!
Stor påskpuss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar