How sweet...

...är det inte att Thailandresan nu är bokad! Härligt att ha nåt att se fram emot i det deppiga mörkret.

I övrigt hinns det inte med så mycket mer än jobb, jobb och åter jobb. Tur att man har såna fantastiska föräldrar som ställer upp med barnpassning när det krisar (och även när det inte krisar). Puss på er båda två!
  

                                                 

Oktober

Men OJ vad tiden rusar just nu! På gott och ont, som vanligt.

Har en mysig vecka med mina små killar, vi har möblerat om lite hemma och jag trivs så bra! Och så är det fest på lördag! SOM jag har längtat efter en hederlig gammal hemma-fest!

I övrigt kan jag inte påstå att oktober är någon favoritmånad. Regn och rusk och mörker. I november har man i alla fall julen att se fram emot. Och förvisso är januari och februari inga favoriter heller, men då är man i alla fall på rätt sida av året, ljusare tider nalkas nånstans där framme.
Och kanske, kanske, blir det en Thailandresa i början av nästa år så det känns inte helt tokigt...

Nåväl, åter till skrivbordet. Det drar ihop sig, snart ska slutskattebeskeden tas ut och innan dess bör allt vara klart. Jag säger bör, för sannolikheten att det de facto kommer att vara det är inte så stor.

Ciao!

Jorden -ett sandkorn

Vi är intet, kan man konstatera. Det här är för mäktigt för att greppa.